Ett försök att i Svenska Dagbladet bena upp analysen kring det finanspolitiska ramverket. Slutsats: Ja, vi bör höja “skuldankaret”. Ja, det betyder att Sverige kan låna mer till investeringar. Men vi bör definiera exakt vad som kan lånefinansieras och hur politiken kan avhållas från att låna för mycket till allt möjligt. Och själva begreppet “underskottsmål” leder tanken fel eftersom det inte är ett mål i sig att låna mer. Februari 2024.
- "Vår ekonomi"
- Aftonbladet
- AI
- Albert Bonniers förlag
- Anders Borg
- Anders Wejryd
- AP6
- Arbetsmarknad
- Banker
- Basinkomst
- bitcoin
- Björn Wahlroos
- blockkedja
- Bokmässan
- Bokriskommittén
- Bostadsbrist
- Bostadspolitk
- Budgetpolitik
- David Blood
- Demografi
- Ekonomi
- EU
- euro
- Finanskris
- Finanssektor
- Forskning
- Framtidskommissionen
- Globalisering
- Göran Persson
- Grekland
- Hyresreglering
- IIIEE
- Industripolitik
- Inflation
- Inflationsmål
- Innovation
- Integrationspolitik
- Japan
- Johan Ehrenberg
- Johan Rockström
- Kanslihushögern
- Kapitalism
- Kärnkraft
- Kina
- Klas Eklund
- Klimat
- Klimatskeptiker
- Kriser
- Kuba
- Kultur
- Läroböcker
- Löntagarfonder
- Luciano Astudillo
- Maciej Zaremba
- Magdalena Andersson
- Magnus Henrekson
- Marian Radetzki
- Markku Rummukainen
- Medborgarlön
- Media
- Miljö
- MIstra
- New public management
- Nils Lundgren
- Norden
- Oljesand
- Olle Häggström
- Olof Palme
- Omstartskommission
- Omstartskommissionen
- Överskottsmål
- Penningpolitik
- Pensioner
- Peter Wolodarski
- Pontus Braunerhjelm
- Portugal
- Premiepension
- Protektionism
- Ränta
- Riksbanken
- Riksbankens Jubileumsfond
- Sigge Eklund
- Sjukvård
- Skatter
- Skiffergas
- Skuggdirektionen
- Socialdemokratin
- Statsministrar
- Steven Kelman
- Stockholms Handelskammare
- Stockholmsinitiativet
- Sustainable investments
- Svante Axelsson
- Sveriges radio
- The Swedish model
- Tillväxt
- Turkiet
- Uncategorized
- Urbanisering
- valutaunion
- Virus