Klas Eklund

Blog and web site of economist, teacher and author Klas Eklund

Klas Eklund header image 2

Ny hemsida för Vårt klimat

February 9th, 2009 · 31 Comments

Nu finns en webbsida med information om den kommande boken Vårt klimat.

Tags: Klimat · Media

31 responses so far ↓

  • 1 Markus // Feb 9, 2009 at 11:26

    När kommer boken i handeln? Mvh M.

  • 2 Klas // Feb 9, 2009 at 14:30

    Markus, den kommer i början av mars. Formell release planeras till den 10/3.
    Klas

  • 3 Carl B Hamilton (fp) // Feb 18, 2009 at 21:31

    En mycket bra bok: pedagogisk, kunnigt skriven, och den i särklass bästa klimatboken på svenska

  • 4 Tobias // Feb 19, 2009 at 12:29

    Sidan är förvillande lik en spam-sida (som man ofta kommer till om man felstavar ett domännamn)

    Hoppas boken är bättre 😉 Jag tror faktiskt att den är riktigt riktigt bra.

    Jag är avis på Carl B som fått förhandsex. Kan man gissa att boken är kärnkraftsvänlig eftersom han gillar den?

  • 5 Rune // Feb 19, 2009 at 13:25

    Vill inte på något sätt påstå att jag har några svar i klimatfrågan. Men, jag blir lite tveksam när debatten bara upprepar koldioxid, uppvärmning, växthuseffekt osv.
    Minns 70- och 80- talet då alla forskare som inte talade om försurning och skogsdöd motarbetades och frystes ut. Endast den som sa “rätt saker” kunde få forskningspengar.

    i Forskning och Framsteg, från 2001

    http://fof.se/artikelPrint.lasso?id=01208

    kan man läsa:

    “…slutet av 1970-talet och början av 1980-talet dog träden på arealer om tusentals hektar. Skogsdöd och försurning blev ord på allas läppar.
    Men larmen tystnade. Vart tog det stora problemet vägen?”

    När nu bl.a. förre Sandvikenchefen går ut och säger något i stil med “klimatfrågan är en enda stor bluff..” så drabbas han av exakt samma bemötande som kritikerna kring skogsdöd och försurning.

    Ibland får man en känsla av att det blir en automatisk sanning, ju mer man upprepar vissa fakta. Ju fler personer i position som dessutom ansluter sig till samma upprepning, desto mer ökar sanningshalten?

    Det är inte lätt att vara kritiker och tala om uppvärmning som en följd av planetkonstellationer och förändring i solens aktivitet. Tänk om det inte alls är på det sättet att klimatförändringar vi ser är orsakade av mänsklig påverkan? Historiskt är det inte alls särskilt märkligt med klimatförändringar. Kan vi inte i skåne se fossil av djur från tropiskt klimat? Har vi inte haft istider i våra områden.

    Visst är det enklast att ansluta sig till alla andra och upprepa koldioxid, uppvärmning och växthuseffekt. Men är det korrekt? Skulle tro att man kan vara tveksam till faktagrunden och de vetenskapliga bevisen för det!

  • 6 Klas // Feb 20, 2009 at 09:22

    Tobias,
    Tack för glada tillrop. Carl B har inte fått något förhandsex. Däremot är han en av 25 personer – ekonomer, miljöexperter, goda vänner med olika bakgrund – som läst ett tidigt manus och lämnat synpunkter. Det betyder inte att slutversionen nödvändigtvis överensstämmer med vars och ens synpunkter. Du får väl se.
    Klas

  • 7 Klas // Feb 20, 2009 at 09:31

    Rune,
    visst är det så att olika discipliner utvecklar centrala uppfattning som färgar yngre forskares inriktning, medelstilldelning osv. Självklart bör det inte leda till att personer med avvikande uppfattning ska “frysas ut”. Men att en huvudfåra dominerar är inte något märkligt eller konspiratoriskt i sig. Snarare är det i hög grad så vetenskapligt arbete fungerar. Det är nästan alltid så att det finns en “hård kärna”, ett dominerande paradigm.
    När skeptikerna kallar den dominerade synen inom klimatforskningen för bluff eller konspiration, då håller jag inte med. Tvärtom Har de senaste åren sett en tilltagande konsensus om att uppvärmningen är ett problem som blir allt allvarligare. Det är den som förnekar detta som ger uttryck för konspirationsteorier.
    Klas

  • 8 Rune // Feb 20, 2009 at 22:57

    Klas, jag förnekar inte alls på något sätt att vi har en klimatförändring. Men det som kan ifrågasättas är den enkla slutledningen att det är beroende av mänsklig aktivitet. Det är inte alls lika självklart. Upptinande permafrostområden med frisläppning av metangaser kanske är en bidragande påspädning av uppvärmningen. Men det kanske är solens påverkan enbart som startat och driver uppvärmningen. Att koldioxid är boven i dramat? Tja, hur bevisar man det? vetenskapligt? Tro är ju en sak, vetenskap en annan.
    Trevlig helg och tack för svar!

    Rune

  • 9 Klas // Feb 21, 2009 at 16:35

    Hej igen Rune,
    självfallet finns osäkerheter. Självfallet finns inga “enkla slutledningar”. Men när den stora majoriteten av klimatforskarna säget att det är över 90 procents sannolikhet att människan just nu är huvudfaktorn bakom klimatförändringarna (IPCC), då måste alla vi som inte själva är klimatforskare förhålla oss till detta. Då kan vi antingen säga att människan nog spelar en viktig roll – även om andra faktorer (såsom solen) också kan bidra. Eller så säger vi att vi inte litar alls på vetenskapen. Jag menar att försiktighetsprincipen talar för den första linjen.
    Jag håller alltså med dig om att det är svårt att “bevisa” något i komplexa system, men landar ändå i slutsatsen att jag til syvende og sidst måste utgå från vad klimatforskarnas flertal kommit fram till.
    Trevlig helg på dig själva,
    Klas

  • 10 Selma // Mar 16, 2009 at 12:57

    Hej Klas!
    Jag har just läst din bok “Vårt klimat”.
    När du beskriver klimatsituationen gör du det väldigt bra. Eloge!
    Men när du går in på lösningar kommer du hela tiden fram till att ett pris på koldioxidutsläpp kommer att driva företag och enskilda till att utveckla och välja bättre och klimatsmarta lösningar. – Så varför sker inte detta? Varför ägnas år efter år åt förnekanden, lobbying, förhalande och särintressen? Är det någonting som fattas i den liberala marknadsekonomiska kokboken? Du måste ju själv se att det haltar! Tyvärr känner jag mej nu inte alls mer hoppfull.

  • 11 Klas // Mar 16, 2009 at 14:19

    Selma,
    ett huvudskäl till att det dröjde så länge innan förslaget om ett globalt pris på utsläpp kom upp på dagordningen var bristande kunskap. Inte förrän efter Sternrapporten och IPCCs fjärde policyrapport för ett par år sedan började de politiska beslutsfattarna mogna. Men som du vet spjärnade Bush-administrationen emot även då.
    Nu har dock USA en ny administration, och Obama har tydligt sagt att vill införa ett system för handel med utsläppsrätter i USA. Om några år kan det därför bli möjligt att koppla samman de rika västländerna i ett sammanhängande system.
    Men det lär dröja innan länder som Indien och Kina hänger på. De vill först försäkra sig om tekniköverföring och klimatbistånd och anser sig inte ha någon moralisk skyldighet att skynda på, eftersom det är i-länderna som skapat problemen.
    Så svaret på din fråga är bristande kunskap, nationella och regionala särintressen samt fördelningskonflikter.
    Det blir ett styvt jobb att söka övervinna de hindren i Köpenhamn…
    Klas

  • 12 Selma // Mar 16, 2009 at 17:00

    Tack för svar, Klas!
    Om nu den politiska situationen är som du beskriver den ovan, hur ska vi då hinna bromsa utvecklingen i tid? Du har ju själv räknat på hur utsläppen måste minska för att hålla temperaturökningen under 2-3 grader.

    Uppenbarligen räcker inte marknadskrafterna till om förutsättningen är ett globalt pris på växthusgaser, vilket kommer att dröja av politiska skäl. Har du någon idé om hur företag i Väst ska kunna förmås att ställa om sin produktion och energiförbrukning? De flesta tycks mest intresserade av att kväva sådana förslag i sin linda och utnyttja alla möjligheter att propagera för business as usual. I debatten beskrivs pris för utsläppsrätter och miljöskatter som Pålagor och Kostnader som hotar Jobben, inte alls som en vänlig knuff i klimatsmart och lönsam riktning… Och under tiden tickar klockan.

  • 13 Calle M. // Mar 17, 2009 at 03:33

    CO2 försurar planetens vatten också…

    Saknar det faktum att CO2 även försurar våra världshav förutom att värma upp planeten skadligt. Koldioxiden framstår därmed som kanske det allvarligaste hotet redan inom ett tiotal år mot viktiga delar av oceanernas ekosystem.

    Tacksam för kommentarer! :-)

  • 14 Klas // Mar 17, 2009 at 22:12

    Calle,
    Jag har medvetet begränsat mig till klimatet, inte minst för att hålla bokens format någorlunda hanterligt. När det gäller själva klimatfrågan har jag dessutom gjort en del förenklingar – t ex om molnbildningen – så hederligt jag förmått.
    Men jag håller med dig om att boken antagligen hade vunnit på att kortfattat öppna upp mot andra miljöfrågor, såsom försurning och ekosystem.
    Klas

  • 15 Calle M. // Mar 17, 2009 at 22:36

    Tack för svaret!!!

    Min poäng var bara att visa på att oavsett koldioxidens roll när det gäller klimatet, så bör vi snarast stoppa utsläppen eftersom världshaven försuras skadligt av just CO2…

    Lycka till på FORES! :-)

  • 16 Rudolf Sillén // Mar 27, 2009 at 10:15

    Den dominerande teorin som framförs i media är att klimatförändringen med ökande temperatur beror på ökade halter av koldioxid (CO2) i atmosfären och att de ökade halterna beror på förbränning av fossila bränslen – huvudsakligen kol och olja.

    Allt fler vetenskapsmän har kommit fram till att teorin är felaktig. Trycket från tongivande meteorologerna är dock så stort att det är svårt, och till och med riskabelt för den akademiska karriären, att lägga fram synpunkter som vederlägger teorin. De flesta politiker tror på teorin om att den globala uppvärmningen beror på mänskliga aktiviteter vilket gör att de tar felaktiga beslut om hur våra resurser skall utnyttjas.
    Helt klart är att klimatet förändras och att vi under alla förhållanden skall hushålla med ändliga resurser – Problemet är att fokus för åtgärder blir felaktigt om vi tror att det är vår användning av kol, gas och olja som styr klimatet.

    Här är några fakta som vederlägger den förhärskande teorin:
    Under medeltiden ca år 1000 – 1300 hade man en period med varmare klimat än vad vi har nu. De mänskliga utsläppen av CO2 under denna tid var obetydliga. Temperaturerna var i genomsnitt 2 grader högre än nu i Mellaneuropa. Period kallas ”the Medievial period”. Under denna tid bidrog det gynnsamma klimatet till ökat välstånd bl.a. byggdes en mängd katedraler under tidsperioden.

    Mellan åren 1500 – 1650 var det en period med mycket kallare klimat. Perioden kallas ”The Little Ice Age”. Ingen större skillnad i mänskliga utsläpp av CO2 och med säkerhet ingen minskning som skulle förklara temperatursänkningen enligt ”växthusteorin”.

    Från ca 1700 till 1940 ökade den genomsnittliga temperaturen. Från 1940 fram till 1975 sjönk temperaturen tydligt. OBS trots att vi då, efter krigsslutet, började utnyttja kol och olja som aldrig förr i våra fabriker, i fordon, för generering av el mm. Människan bidrog till att öka CO2 halten men trots detta sjönk temperaturen!?

    Al Gore och hans diagram
    Al Gore visar i sin berömda PowerPoint-show ett diagram med CO2 och temperatur på Y-axeln och Tiden sedan flera tusen år tillbaka på X-axeln. Han visar att det finns en mycket god korrelation mellan CO2 och temperatur i atmosfären. Vilket är sant! Eftersom både temperatur och CO2 har stigit något de senaste 35 åren menar han att detta är ett bevis för att det är mänskligt styrd förbränning av kol och olja som orsakar ökning av CO2 och att dess isolerande ”växthuseffekt” gör att temperaturen stiger!
    Om man granskar Al Gores diagram efter tidsskalan finner man att först ökar temperaturen och därefter ökar koldioxidhalten!

    Man har med hjälp av borrkärnor ur is kunnat uppskatta temperaturer och även CO2 halter bakåt i tiden (ca 400.000 år). Om man studerar variationerna från flera tusen år tillbaka finner man att först ökar temperaturen och först därefter ökar halten koldioxid. Al Gore har tyvärr missuppfattat sammanhanget!
    Verkligheten är att koldioxidhalten är en funktion av temperaturen och inte tvärt om!

    Vilka utsläppskällor finns det för koldioxid?
    Först bör man vara medveten om att halten CO2 i atmosfären är mycket låg, maximalt ca 0.15%. Vattenånga och andra gaser har betydligt kraftigare ”växthus–isolerande effekt” än CO2. Man räknar med att av växthusgaserna utgör vattenånga 98%, koldioxid 1% och resten metan och andra gaser.
    Koldioxid är en gas som behövs för livet. Den används i ett kretslopp av allt levande. Våra skogar och växter absorberar CO2 som byggmaterial, behåller kolet och släpper ut syre (O2) som bl.a. vi människor andas in, använder vid förbränning mm.

    En av de största utsläppen av CO2 kommer från aktiva vulkaner. Man uppskattar att utsläppen årligen är ca 150 Gigaton! Förmultning av döda växter ger ett årligt tillskott av ca 50 Gigaton
    Mänskliga aktiviteter uppskattas ge ett tillskott av ca 6.5 Gigaton. Människans ”bidrag” skulle alltså vara i storleksordningen max. 3%. Verkar det rimligt att vårt ”bidrag” skulle kunna förändra klimatet?

    Haven är den stora reservoaren för CO2 vilket är en del av förklaringen till variationerna. När havstemperaturen stiger så minskar lösligheten för CO2 vilket gör att halten ökar i atmosfären. När temperaturen sjunker så kan haven absorbera CO2. vilken gör att halten koldioxid i atmosfären sjunker. Man räknar med att den mängd koldioxid som finns löst in haven är ca 50 ggr större än vad som finns i atmosfären. Förändringar av temperaturen i vår hav ger därför stora utslag i koldioxidhalten i atmosfären.

    Var är den egentliga orsaken till större klimatförändringar?
    Huvudanledningen till klimatändringarna i stor skala är variationer i den värmestrålning vi tar emot från solen. Värmestrålningen kan variera avsevärt. Astronomer har visat att solens aktivitet är relaterat till det vi kallar solfläckar, vilket är gigantiska utbrott från solens yta av enorma värmemängder. Observationer av solfläcksaktivitet finns dokumenterat sedan 1400 talet. Solfläcksaktivitet uppvisar en mycket tydlig korrelation till temperaturen på jorden.
    Under medeltiden var solaktiviteten hög vilket var orsaken till den höga temperaturen. Under lilla istiden var solaktiviteten mycket låg. Om solaktiviteten är hög ökar värmeinstrålningen mot jorden. Haven värms upp och släpper ifrån sig löst koldioxid. Detta sker sakta eftersom massan i haven är enormt stor. Även den ökade solvinden påverkar vårt klimat.

    Slutsats:
    Det borde vara självklart att temperaturförändringar (som ju egentligen är olika energimängder) måste bero på den enda värmekälla vi har nämligen solen. Om ”värmeelementet” dvs solen ibland står på för fullt (hög solfläcksaktivitet) så blir det naturligtvis varmare. När det blir varmare stiger CO2 halten pga av att lösligheten i haven minskar.
    Koldioxidhalten i atmosfären spelar en viss roll för klimatet men nivåerna påverkas knappast av den minimala inverkan som mänskliga aktiviteter har. Koldioxidhalten i atmosfären är alltså inte den primära orsaken till klimatförändringar på jorden utan enbart en bieffekt.
    Mänskliga aktiviteter som resulterat i utsläpp av koldioxid kan ju heller inte förklara de variationer som varit historiskt!

    “Man made global warming” är en felaktig och farlig slutsats som leder till felaktiga beslut av politiker att lägga ner stora resurser på att minska de mänskliga utsläppen av koldioxid. Klimatvariationer har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Den grundläggande orsaken är variationer i solens aktivitet.

    Referenser:

    En bra källa till seriös information finns på http://www.youtube.com. Skriv ”The Great Global Warming Swindel” i sökrutan. Serien som bl.a. gjorts av BBC i samarbete med ledande vetenskapsmän från olika universitet i USA, England och Danmark är på 9 avsnitt.

    Tekn. Fred Goldberg, KTH är en av de Svenska forskare som är kritisk till “växthusteorin”. Han har bl.a. presenterat skriften ”Climate data show that increased concentrations of carbon dioxide in the atmosphere is due to natural global warming and not human emissions”.

    Dr. Henrik Lundstedt, chef för Solar and Space Weather Group vid institutionen för rymdfysik vid Lunds universitet, är specialist på hur solen inverkan på jorden.
    http://www.lund.irf.se/HeliosHome/henriknewpage.html

  • 17 Tor H. // Mar 29, 2009 at 10:30

    Det talas om att alla planeter i vårt solsystem har liknande uppvärmning i poltrakter.
    Då kan knappast koldioxiden här han någon inverkan på planeten Mars.
    Men skulle koldioxiden verkligen ha betydelse
    borde man ta i bruk den senaste teknik som finns.
    som tex. tändstiftet Firestorm som uppfunnits av Robert Krupa i USA. Själv använder han sina egna tändstift och halverar förbrukningen och gör så fullständig förbränning att katalysatorn blir onödig. Inte nog med det genom att ytterligare ändra bränsle/luft förhållandet från nuvarande till 1/30 kan man minska förbrukningen med 70%.
    Tändstiftet Firestorm har testats av Bosch och man är inte intresserade av att börj tillverkning pga att den nya konstruktionen gör att tänstiftet inte slits och således inte behöver bytas.
    Om koldioxiden verkligen vore ett så allvarligt problem som man vill påstå borde det nya tändstiftet redan ha varit i bruk utan hänsyn till tillverkare.

    Men målet är att få till stånd global skatt och det vill man tvinga oss till genom allt prat om koldioxid.

  • 18 Sten // Mar 31, 2009 at 16:27

    Hej Klas,
    Tack för en mycket bra sammanfattning av klimatproblematiken! Det har länge behövts en bred bok i ämnet och att din dessutom är både välskriven och pedagogisk gör ju inte saken sämre…
    Det är bara att gratulera och hoppas att Vårt klimat får den spridning bokenförtjänar.
    Ekonomi begriper jag mig inte mycket på. Min klokskap, i den mån jag besitter någon, ligger åt det naturvetenskapliga hållet. Jag dristar mig därför att påpeka några småsaker i boken som genom mina naturvetenskapliga glasögon ser ut som om de borde justeras en aning. Jag gör det inte för att spela Besserwisser, utan för att du ska ha de sakerna i åtanke när du reviderar din bok inför nästa upplaga.
    När jag ser att du i ett inlägg här på bloggen skriver ” til syvende og sidst” och inte som de allra flesta ”till syvende och sist”, förstår jag att du lägger stor vikt vid detaljer, vilket jag verkligen uppskattar. Tillåt mig därför att påpeka att man skriver latinska släktnamn med versal i början, men använder gemener i artnamnet (såvida detta inte bildats ur ett egennamn). Därför ska det på fem ställen på sidan 22 stå Homo erectus respektive Homo sapiens. Av egen erfarenhet vet jag att när man kommit ut med en bok och får den anmäld, så hänger vissa anmälare enbart upp sig på några små detaljer som just de inte håller med om och därför använder 90 procent av recensionen åt att nagelfara just dessa småsaker och glömmer helt bort att säga vad som är bra. Det är inte min mening att vara en gnällspik av det slaget. Som den gamle stövarjägaren sade när en jaktkamrat tyckte att hans hund var bra:
    Bra? Hon är inte bra. Hon är överjävligt bra!
    Samma vill jag säga om din bok.
    Nu till en annan sak. På sidan 145 skriver du att stål- och cementindustrin förorsakar stora processutsläpp av CO2 och hänvisar till masugnar och kalkbränning.
    Vad gäller masugnar reducerar man, som du mycket riktigt skriver, järnmalmen med hjälp av kol. Först och främst; citationstecknen kring “reduceras” behövs ej. Reduktion och reducera är vedertagna kemiska benämningar för motsatserna till oxidation och oxidera. När man blandar järnmalmen (som består av olika järnoxider) med kol och hettar upp, “flyttar” järnoxidens syre över till kolet och CO2 bildas. Malmen reduceras medan kolet oxideras. Detta står mycket riktigt i boken. Men processen kräver värme och denna värme bildas till stor del (till hur stor del kan jag inte svara på direkt) vid kolets oxidation, alltså av processen själv. Man slipper alltså tillföra mycket av den energi som krävs enligt naturlagarna för att “få loss” syret från järnatomerna.
    Det står alltså inte fel i boken, men man förleds att tro att om man reducerar malmen på annat sätt än med kol, till exempel med elektricitet, vilket man kan göra, så skulle man slippa massiva utsläpp av CO2. I själva verket måste man då i stället tillföra mer energi för att kompensera för den värme som i en masugn bildas genom oxidation av kol. Med därpå följande utsläpp…
    Vad gäller kalkbränning är förhållandena annorlunda. Kalk är kalciumkarbonat, CaCO3. Vid kraftig uppvärmning avgår CO2. Kvar blir kalciumoxid, CaO, också kallad bränd kalk. Koldioxiden som avges hamnar mycket riktigt i atmosfären. Av bränd kalk gör man cement. Vid härdningen stelnar betongen genom att den brända kalken binder det tillförda vattnet. Men betongen tar också upp CO2 så att CaCO3 åter bildas. Detta är en betydligt långsammare process eftersom luften inte kommer åt mer än i princip ytan av en betongkonstruktion, men på lååång sikt binds lika mycket koldioxid som frigjordes vid bränningen av kalkstenen. Krossar man gammal betong påskyndas upptaget och här finns alltså en möjlighet att åter binda delar av den CO2 som frisläpps vid kalkbränning. Kolla gärna dessa två länkar:
    http://www.betongvaruindustrin.se/sv/System/Artiklar-Startsida/Nyhetsbrevsarkiv/Bindande-betong-i-Skovde/
    I Japan verkar man ha kommit ännu längre:
    ”I en artikel i The Nikkei Weekly den 13 oktober berättas om två projekt som handlar om att utveckla teknologier för att minska koldioxidutsläppen när det gäller tillverkning och användning av betong.
    I det ena utvecklingsprojektet har Kajima Corp. upptäckt ett sätt att absorbera så mycket koldioxid under betongproduktionen att det mer än väl uppväger den mängd som spys ut i luften när man tillverkar cement. I det andra projektet är det ett forskarlag vid the University of Tokyo som kommit fram till ett sätt att tillverka användbart industriellt material av koldioxid och cement som återanvänds från krossad betong.” Citatet hämtat från: http://www.finja.se/App_Resource/Page/file/nyheter/2008/miljosvamp.pdf
    Sten

  • 19 Cecilia // Apr 15, 2009 at 10:32

    Uttalanden av den här typen: “Då kan vi antingen säga att människan nog spelar en viktig roll – även om andra faktorer (såsom solen) också kan bidra.” gör mig mörkrädd. Tron på människans inblandning i klimatet har gjort att vissa tror att solens kan spela en liten roll i vårt klimat men den överskuggas lätt av människans handlingar. Vart tog allt sunt förnuft vägen? Tror sjutton att solen spelar roll; det fattar väl vem som helst! Någon ökande konsensus inom forskar världen när det gäller tron på människans inblanding i klimatförändringen finns inte. Det är tvärt om. Kritiken mot IPCC:s icke-vetenskaplig förhållningssätt ökar.

    Hur mycket varmare har det blivit på jorden på sistone? Ingen ökning sedan 1998 visar det sig. Har inte koldioxidutsläppen ökat sedan dess? Jovisst men det har inte blivit varmare. Varför ser vi inga siffror om “bristande” temperaturökning på jorden? Allt vi får är vilda spekulationer om vad som skulle kunna hända om i fall att det skulle bli varmare…
    Cecilia/trött på klimatreligionen

  • 20 Klas // Apr 19, 2009 at 15:36

    Cecilia,
    du läser boken som fan läser bibeln – om du nu verkligen har läst den. I det inledande kapitlet står i klartext: “Vår sol är källan till all värme och allt ljus på jorden”. Självklart är solen viktigare än människan för klimatet, totalt sett och över tiden. Men vad boken handlar om är i vilken utsträckning den just nu pågående uppvärmningen beror på solen eller människan eller något annat. Och där har du fel när du hävdar att det inte finns någon vetenskaplig konsensus om människans betydelse. Läs t.ex Källéns och Rummukainens uppsummering av läget efter den senaste IPCC-rapporten!
    Om du verkligen har läst min bok – som försöker se på klimatpolitiken med ytterst rationella ekonomögon – har jag svårt att se hur du kan kalla den religiös.

  • 21 Bengt Lindhé // May 29, 2009 at 11:21

    Tack för Din fantastiska bok. Jag är imponerad av Din beläsenhet . På en punkt är jag inte enig och det gäller industriell CCS. Jag vet inte om Du sett Jan G. Hemmings över sättning av boken Bortom olja och gas av George A. Olah m.medarb.. Den har kommit ut på Indistrilitteratur. Jan har i debattartiklar i SVD och DN sammanfattat budskapet i den boken, som är att koldioxid för det första kan vara livsfarligt att begrava eftersom läckage kan ta livet av många människor men också därför att denna koldioxid kan förvandlas till metanol/DME om man bara har tillgång till energi. Lastbilarna och flygplanen kan sen köra på denna metanol. Att koldioxid är farligt såg vi nyligen i Viken.

    Jag avser att recensera Din bok i VGT om de lovar att ta in den.

    Bengt Lindhé

  • 22 Klas // May 29, 2009 at 11:30

    Hej Bengt,
    och tack för vänliga ord om boken. Jag har inte läst den bok du refererar men ska skaffa den. Däremot nämner jag i min bok explicit riskerna för läckage (en liten ruta på sid 113 samt i löptexten på 113-114). Andra experter jag talat med (tex på Energimyndigheten) har betonat vikten att finna områden med säkra geologiska förutsättningar. För egen del har jag inte kompetens att avgöra chanserna att lyckas. Dock tillåter jag mig att hoppas att problemen ska gå att lösa, inte minst eftersom kolkraften är så vitkig i Kina och Indien.

  • 23 Bengt Lindhé // May 30, 2009 at 16:58

    Hej Klas!

    Det finns ett genomförbart, konstruktivt, praktiskt förslag på CCR (R som Recycling) från George A Olah (nobelpris kemi 1994) och hans medarbetare. Senaste update är publicerad i Journal of Organic Chemistry Jan 16 Nr 2/2009, i dagarna publicerad på svenska av Lantbruksakademien http://www.ksla.se/file.asp?n=2004.

    Om man tar tillvara koldioxiden i stället för att begrava den slipper man för det första begravningskostnaden och sen får man bränsle till tung trafik på köpet. Jan Hemming håller nu på att läsa Din bok och Du skall ju läsa hans. Jag föreslår att den här diskussionen fortsätter Er emellan när Ni läst färdigt.

    Hälsningar

    Bengt

  • 24 Klas // Jun 2, 2009 at 07:39

    Tack för tipset!
    Klas

  • 25 Bjarne Ritzén // Jun 4, 2009 at 21:32

    Har med största intresse läst Vårt Klimat. Naturligt är att Du i bokform med begränsat utrymme ej alltid kan vara fullt täckande i framställningen. Dock, en underlighet återfinns på sidan 21 i det diagram som har titeln, Lufttemperatur i Antarktisk jämfört med i dag.

    Temperaturkurvan för den senaste istidens slut visar ingen påtaglig stigning över nollinjen vilket däremot de tre föregående istiderna gör med upp till 6ºC. Hur kommer det sig? Kommer vi att få uppleva en sådan drastisk temperaturstegring även efter den senaste istiden eller har den uteblivit. I så fall varför?
    När Du i Din bok diskuterar vådorna av en temperaturökning på 2º synes ju en ökning på 6º vara än allvarligare.
    Har Du någon kommentar?

  • 26 Klas // Jun 5, 2009 at 08:51

    Hej Bjarne,
    om du läser texten under diagrammet på samma sida, så ser du att diagrammet främst är ägnat att illustrera hur Milankovic-cyklerna – ändringar av jordens bana runt solen – skapar istider och interglacialier. Texten anger också att det under dessa svängingar tycks ha varit temperaturförändringarna som kommit först, och därefter har koldioxidhalten stigit. Som du själv påpekar har interglacialerna ibland varit betydligt varmare, ibland något varmare än i dag. Varför effekterna från variationerna i omloppsbanan ibland varit starkare och ibland svagare vet jag inte. Feed-back-loopar från koldioxiden och hur dessa slagit igenom med olika styrka har nämnts som en möjlig orsak.
    Poängen är att om vi ovanpå denna naturliga samvariation mellan temperatur och koldioxid – som skett människan helt förutan – får en kraftig stegring av koldioxid i atmosfären på grund av människan, ökar risken för stegrad temparatur. Nu kommer ju en extra värmande effekt in.
    Vad gäller vådorna av temperaturstegring anser jag givetvis inte att 2 grader är farligare än 6; något som framgår bl.a av tabellen på sid 45.

  • 27 Linus Granström // Jun 10, 2009 at 19:47

    Jag vill inte hamna i en diskussion om huruvida den vetenskap som Rudolf Sillén i en tidigare kommentar presenterade eller den politik som FNs klimatpanel förespråkar är korrekt. Däremot så är min syn på den här frågan vetenskapligt, och inte politiskt baserad.

    Klimatpolitik är hur som helst viktigt. Vad jag vill fråga om är ifall du skriver något om industrihampans nytta i en klimatsmart och ekonomiskt stabil framtid?

    Jag vill hänvisa till en artikel med relevans till IPCCs slutsater skriven i Miljömagasinet den 26:e April 2009:

    Industrihampa är materialet
    för framtidens kol-neutrala
    hus, anser forskare vid
    universitetet i Bath, England.
    Dessutom stimulerar
    hampaodlingen näringslivet
    på landsbygden. Det skriver
    den populärvetenskapliga
    nättidningen Science Daily.
    En grupp forskare (BRE Centre
    for Innovative Construction Materials)
    har tagit fram ett kompositmaterial,
    ”Hemp-lime”,
    baserat på hampa. Hemp-lime,
    mycket lätt material, tillverkas
    som monteringsbara plattor.
    Hampplantan lagrar kol under
    växttiden. Tillsammans med en
    ytterst begränsad användning
    av lim ger detta ett fördelaktigt
    byggmaterial, eff ektivt också på
    grund av skivans goda isoleringsegenskap.
    – Det ekologiska fotavtrycket
    är ”noll kol” eller ännu bättre,
    säger Pete Walter, chefen för
    forskningscentret, och förklarar
    vidare:
    – Vi vill undersöka i vilken
    utsträckning man kan ersätta
    traditionella byggskivor med
    hemp-lime. Att bygga hus med
    material av återväxande råvaror
    är verkligen meningsfullt. Man
    behöver bara ett fält i storleken
    av en rugbyplan (mindre än en
    fotbollsplan!), fyra månaders
    väntetid tills hampan är skördeklar
    och man får då tillräckligt
    med råvara för ett hus med tre
    sovrum.
    Projekttiden är tre år med en
    forskningsbudget på 750 000 £
    (över sju miljoner kronor).
    Under projektets gång vill man
    samla hur många fakta som
    helst angående det nya materialet
    så att det kan komma till
    användning i Storbritannien i
    bred skala.
    Susanne Gerstenberg

    Odling av hampa är ett viktigt steg till en rikare, renare och mättare värld. Jag vill inte fylla ut sidan med kommentarer genom att förklara närmare. Det lämnar jag med varm hand till Dig Klas.

    Finns det några sidor i boken om detta så lovar jag att köpa ett ex.

  • 28 Bjarne Ritzén // Jun 11, 2009 at 00:52

    Tack för svar men jag saknar vissa delar.

    Du skriver:” Som du själv påpekar har interglacialerna ibland varit betydligt varmare, ibland något varmare än i dag. Varför effekterna från variationerna i omloppsbanan ibland varit starkare och ibland svagare vet jag inte”.

    Nu är det faktisk så enligt diagrammet att den interglacial som nu pågår visar en temperaturökning på ca 0.3º medan de fyra tigare visar en temperaturökning på 3.0º-5º-3.0º-6.0º. Varför denna osymetri? Bedömer forskarna att vi i “vår” interglacial inte kommer att drabbas av den ca 6º värmespiken. Symetrin säger att vi borde ha minst en tregradig temperaturstegring i denna interglacial. Är det den vi upplever nu? Vilken är Din uppfattning?

    Vilka slutsatser drar Du av att man i IPCC klimatmodell inte inkluderar havsströmmarna i Atlanten och Stilla havet, ej heller molnbildningens inverkan? Vattenångan är ju trots allt den övervägande mest förekommande växthusgasen (98%).

    Med vänliga hälsningar från ett soligt Spanien

  • 29 Klas // Jun 11, 2009 at 08:00

    Linus,
    tyvärr; hampan lyser med sin frånvaro i min bok – i alla fall i denna första upplaga.

  • 30 Klas // Jun 11, 2009 at 08:08

    Bjarne,
    Jag har frågat personer som är mer klimatkompetenta än jag och de säger följande:
    1. När det gäller temperaturdata ska vi vara medvetna om att de längre tillabaka i tiden är mycket grova. En enstaka datapunkt kan motsvara 1000 år. Antarktis temperatur skiljer sig dessutom ibland från den globala medeltemperaturen. En interglacial kan mao ha varit varmare på Antarktis än vad jorden som helhet var. När det gäller vilken interglacial man bör jämföra med, är det fr.a den för 400 000 år sedan. Skälet är att denna vad gäller synkroniseringen med Milankovic-cykeln mer liknar dagens. För närvarande tror inte forskarna att solens omloppsbana kommer att får någon effekt under de närmaste århundradena.
    2. IPCC inkluderar visst havet, havsströmmar, moln och molnbildning. Vattenånga självfallet också. Osäkerhet finns givetvis, men men forskarna har försökt ta hänsyn till de faktorer du efterlyser. Se t.ex Figur 8.14 i I IPCC AR4/WGI, kap 8.

  • 31 sven // Sep 30, 2009 at 10:00

    fett cool sida bättre en youtube!!!!!!!!!!!!!!

Leave a Comment